Forsränning

För ett tag sen var vi i klassen iväg på en dagstur till Vindeln och Forsknäckarnas residens för att prova på forsränning! Det var en klar men kall dag och för en dags vattenaktiviteter kanske inte det härligaste klimatet man kan tänka sig. Men naturguiderna på Hampnäs hade dittills inte backat för någonting så varför börja nu?

När vi kom fram blev vi mottagna av en av Forsknäckarnas guider Patrik, vi gick in på deras område och började dagen med lite genomgång, historier och fika. Det var kul och intressant att höra om både deras egna bakgrunder inom forsränning och hur företaget forsknäckarna kom till och vad för lustigheter som hänt under årens lopp.
Efter en stunds teori var man ganska frusen och faktiskt inte alls sugen på att blöta ner sig i ca 7 grader varmt strömmande vatten. Jag kände mig inte alls stursk för tillfället. Men sedan fick vi gå till omklädningsrummen där vi blev tilldelade varsin våtdräkt med tillhörande skor och en hjälm. Vi hade fått order om att ha på oss underställ under för att bli så varma som möjligt. Och eftersom våtdräkter faktiskt inte är de rymligaste plaggen så blev det mycket skratt innan man lyckats klämma på sig en och då var man betydligt varmare och på bättre humör, även mer pepp!
Tyvärr togs det knappt några bilder denna dag men på Maris blogg finns det ett fåtal med några filurer i våtdräkt. =)

Sedan hoppade vi in i bussen och tog oss till start. Vi hade fått förfrågan om vi ville lära oss lite om hur man undersöker ett forsränningsområde och eftersom vi tackat ja så hade vi ytterligare lite mer teori och lite sådant innan det bar av ut i forsen.

Vi skulle åka två forsar och varav den ena var en 3 och den andra var en 4 på svårighetsgradsskalan (1 är lägst och 6=oframkommligt). Jag fick ta plats längs fram i fören emellan John och Ola, alltså satt jag i position att få alla vågor rätt över mig. Det fick jag. Det var extremt kallt och man fick ett antal kallsupar på vägen ner, men ojojoj så kul det var! Lätt värt all kyla och att vara dyngsur ett tag! Efter första forsen paddlade vi in till land och vilade lite och gick sedan ca 100 meter upp motströms igen. Vi skulle nämligen simma genom deras värstingvåg i forsen. Det är viktigt som guide att veta hur det är att simma i en fors och det var bra att ha varit med om det och prövat på. Det är svårare än det verkar vill jag påstå! Vi fick börja med att se hur guide nr 2, Sandra, gjorde när hon visade, det såg inte jättesvårt ut men det var svårt. Man skulle börja med att blöta ner sig igen så man hade det avklarat eftersom man i alla fall skulle bli dränkt i forsen och eftersom det var så jävla kallt i vattnet var det enligt mig väldigt bra men som väntat skitkallt. Sedan skulle man slänga sig ut i vattnet där forsen var mycket stark och simma allt vad man orkade snett uppåt och utåt i forsen, det var jättesvårt att orka hålla emot (särskilt efter kallsupen man fick av första vågen) men det enda man kunde göra var att simma även om man, som jag, inte riktigt visste om man hanmat rätt. Man skulle nämligen simma tills man hörde Patriks visselpipa och först då skulle man vända sig om på rygg med fötterna först och ”bara” flyta med. Men jag skulle tydligen ha lyckats i alla fall. Men väl i forsen och på väg mot de största vågorna fick jag extremt många kallsupar och jag trodde jag skulle drunkna, men uppenbarligen klarade jag mig. Men när jag väl var ur de värsta partierna och skulle simma in till land så var jag helt slut och kunde knappt stå på benen för jag var så skakis. Det var otäckt men jag blev stolt att jag klarade av det. Jag kan tro att det är roligare när det är varmare i vattnet dock.

Sedan var det nästa fors och den gick smärtfritt och det var kul, jag fick hjälpa till att styra också! Vi paddlade sedan tillbaka till land och fick springa upp och basta så vi blev varma igen och sedan bjöds det på god mat i deras stora, mysiga kåta. Sedan bar det av hemåt igen, och jag var en otroligt häftig och rolig erfarenhet rikare!

/Linnea